Vi gjorde det!

Ja, det är inte många som kan sprudla av glädje för en 25:e plats, men det kan minsann jag!

Efter x antal toabesök och knip i magen så försökte jag komma på en positiv tanke med att tävla och därigenom tvingas utstå den där förbaskade tävlingsnervositeten... jag kom inte på en enda. Men har man nu betalat 130 spänn för att starta så ska man minsann göra det också, inte kan man backa för att man är lite orolig i magen och mår lite illa. Så det var bara till att pressa ner en ostmacka, ta på sig tävlingsutstyrseln, förtränga nervositeten och köra ut till stallet. När väl syrran mötte upp i stallet så började också illamåendet att ge med sig och det finns inget mer lugnande än att fläta Aladdins man. Pållen står som ett ljus och njuter i fulla drag med huvudet längre och längre ner och med halvslutna ögon.

Efter en liten rodeotur på vägen ner till ridhuset, var det syrran som var mest skärrad av oss tre. Att se sin storasyster sitta på en 700 kg tung häst som fått för sig att bussen är ett monster och tycker att "bättre fly än illa fäkta" är ett tänkvärt motto kan få även den lugnaste lillasyster att bli lite nervös. Fördelen var att min nervositet försvann totalt när jag fick annat att fokusera på.

När det väl var dags för mig att starta kunde jag inte annat än le åt min hängivna support på läktaren. Syrran, Pernilla och Anso utstrålade så mycket värme och glädje att all annan kyla från läktaren försvann och det var med ett leende på läpparna jag red upp och gjorde min hälsning till domaren.

Målet med dagens tävling var att slå mitt protokoll från förra fredagens programridning där jag erhöll 182 poäng samt att rida igenom programmet jämnt och fint. Jag lyckades minsann med min målsättning och programmet blev stadigt och tryggt. Resultatet då? Jodå, 183 poäng skrapade vi ihop så det är bara till att vara nöjd över sig själv och pållen och njuta i fulla drag. Den härligaste känslan var dock inte resultatet utan känslan av att jag hade riktigt roligt idag och jag kom minsann inte sist heller, vilket jag var övertygad om innan jag startade. Nej, minsann en hedersvärd 25:e plats av 35 starter kom vi på och jag är så glad =)

Nu gäller det att ta dessa rundor med sig i bagaget till träningen på torsdag. Nu när grundformen börjar bli stadig gäller det också själv att höja ribban och bli mer noggrann för att komma ett steg längre. Nästa gång blir målsättningen att slå 183 poäng och få fler sjuor än sexor i protokollet.