Trött och regnig torsdagsmorgon

Torsdag morgon klockan 08:00. Morgontrötta pållar.

Aladdin och jag trotsade dock regnet och red dressyr på banan. Det gick så där då Aladdin var mer upptagen med att fokusera på allt annat än mig på ryggen och inga kantareller hittade vi heller...

"Equipage" - den perfekta tidningen för mig!

Det började i sjuårsåldern med Min Häst följt av Penny, Wendy, Hästen, Hästmagasinet och de senaste åren Ridsport. Jag pratar såklart om hästtidningar, ett måste för alla hästintresserade.

Vi hästintresserade nördar slutar ju inte tänka på hästarna när vi åker från stallet utan inom de flesta timmarna på dygnet ägnas en och annan tanke åt de fyrbenade djuren.

När jag var liten ville jag läsa Lena Furbergs fantastiska serier om Stallgänget på Tuva, Sommaren med Skräcken, Min ponny Lejonhjärta etc. Serier med fantastiska hästar, modiga tjejer och ett uns av mystik inblandat. Men som vuxen så är man ju ute efter mer fakta än fiction när det gäller hästlitteratur, (kanske också för att det faktiskt inte finns så mycket skönlitteratur som utspelar sig i hästmiljö men det är en annan femma). Jag har läst de flesta hästtidningar och inte riktigt hittat det jag är ute efter; spännande reportage, faktaspäckade artiklar med ridövningar och konkreta tips. Ridsport är alltid rolig att läsa men den del av tidningen jag tycker är mest intressant är Inblick och den är tyvärr inte allt för tjock.

Efter två års prenumeration på Ridsport så känner jag mig ganska mättad på alla reportage om ridsportens elit och alla intervjuer av vinnare i respektive nationell och regional tävling. Jag vill ha en tävling som talar till mig som är "Lätt-klass-ryttare" med mål att någon gång i livet kunna genomföra ett medelsvårt dressyrprogram på godkända procent men som också kämpar med att få familjelivet och hästlivet att fungera på ett bra sätt.

Så en dag tipsade en ridkompis mig om tidningen Equipage och äntligen har jag hittat den hästtidning jag så länge letat efter. Här finns precis det som jag är ute efter. Intressanta reportage med både hopp- och dressyrryttare som uttalar sig, konkreta ridövningstips, välskrivna artiklar men också på en alldeles lagom nivå och allt skrivet med en förståelse om att det finns så mycket mer i livet än hästarna som också tar tid. Just precis det som jag saknat i övriga tidningar.

Så här skriver Tidningskungen.se om Equipage:

Ett annorlunda, inspirerande och ”väldoftande” magasin för oss med hästar som livsstil. Ett ridsportmagasin med mjukare värden skulle man kunna säga. Equipage riktar sig till seriösa ryttare, hästägare och uppfödare som har hästar och ridsport i blodet. Dessa uppgår till dryga halvmiljonen svenskar vilket gör ridsporten till Sveriges näst största sport, och den med råge största sporten för kvinnor! Dessutom kommer ytterligare en halv miljon svenskar kontinuerligt i kontakt med ridsporten. Equipage är skräddarsydd för alla oss som rider, tävlar, hejar på våra barn i stallet och på tävlingsbanorna, kämpar på med vår egen dressyr och gläds för varje centimeter vi lyckas med bedriften att hoppa över 1 meter. Vi är vetgiriga, nyfikna och brinner för vår stora passion – hästar. Men vi har också en värld utanför stallet. Och det är just det vi tar fasta på I Equipage när djuplodande, inspirerande och instruerande rid- och hästartiklar blandas friskt med skönhet, hälsa, hemma-hos-reportage, mode, levnadsöden, skvaller och annat som hör livstil till.

Ha! Det är ju mig de beskriver!

Jag är verkligen såld på Equipage och nu får det bli hejdå till Ridsport ett tag framöver.

Mina tankar går till de anhöriga

En människas vansinne har resulterat i så många förlorade människoliv - ofattbart och fruktansvärt.
Mina tankar går till de drabbade i Norge.

Pållen!

Om två veckor sätter dressyrträningen igång igen och det behövs verkligen. Sedan igångsättningen har jag inte riktigt hittat känslan igen och Aladdin har mest känts stel och skyggat för allt och allting. Min teori har jag ju varit att det har handlat om att han inte har varit mellan hjälperna och ändå så har jag inte riktigt fått till det utan att dra honom i munnen och joxa med händerna. I onsdags när jag red i Galgbacken så travade han på bra men i galoppen så var det så motsträvigt att ställa honom till höger och det var bara ett läge: full fart framåt...

I torsdags så red jag, M och E ner till banan för att försöka hitta formen igen och då äntligen så släppte det! Jag hade redan i förväg planerat att enbart arbeta med takt och tempo dvs. tempoväxlingar för att få med bakbenen och att arbeta på stora volter och serpentiner för att lossa innersidorna. För att inte hamna i det vanliga läget med att jag joxar med händerna alternativt glappar på högertygeln så satte jag på remmen på vänster sidan i sadelvalvet och hade som stöd för min hand. Aladdin föll förvånansvärt fort till ro i munnen och det var inte alls samma motsträviga häst som jag ridit dagen innan och den där innersidan i höger varvet var betydligt mjukare när jag nu ramade in honom ordentligt.

För att behålla energin och takten så red jag mestadels lättridning i traven och med samma tanke i skänkelvikningarna så gick de lite bättre också. Fortfarande så flyter de inte på helt jämnt men det börjar ta sig så det är bara till att arbeta på. Även i galoppen så kändes Aladdin jämn och fin och för första gången sen korsförlamningen kunde jag galoppera i höger galopp på volten, släppa innertygeln helt och känna hur Aladdin behöll formen och tog stöd på yttertygeln. ÄNTLIGEN!!!

Nu är det full fart framåt och förhoppningsvis ska vi vara fullt igång till Hässleholmstävlingarna v 33!

Besök i huvustaden

Min kära svärmor fyllde 60 år i lördags och för att fira detta bjöd hon och svärfar sina tre barn och deras familjer på en weekend i Stockholm. Så i torsdags åkte vi alla med X2000 upp till storstaden för att sedan checka in på det mysiga och mitt i city belägna hotellet Freys.

Torsdagen bjöd på en ljuvlig promenad i Gamla Stan och Sebastian fick storögt beskåda slottet, vaktavlösningen och Livrustkammaren. Felicia totaldäckade i vagnen och lyckades att sova sig igenom hela besöket. Tack vare Slottsmusens hemliga skrin blev Livrustkammaren en verklig höjdpunkt för Sebastian och kusin Samuel. De letade med sådan iver efter slottsmusen och dess kompisar som var utplacerade vid de mest kända föremålen på museet. Vid varje mus fanns en liten guide och berättelse över föremålets bakgrund och dessutom tillhörande klurigheter som killarna med hjälp av skrinet knäckte. Nu vet de minsann att golvet på Gustav II Adolfs stora Kröningsvagn är gjort av mässing och sköldpaddsskal och att den modiga hingsten Streiff överlevde slaget vid Lutzen. Kvällen avslutades på Jensens Böffhaus och sedan stupade vi alla i säng.

Med stor tillit till www.yr.no så trotsade vi regnet på fredag förmiddagen och begav oss till Djurgården för att besök på Aquaria och Gröna Lund. Besöket på Aquaria var snabbt avklarat och jag tycker nog att Tropikariet i Helsingborg är mer värt ett besök än detta i Stockholm. Om Aquaria var litet så är inte heller Gröna Lund speciellt stort men mycket väl värt ett besök ändå!
Här blandades chockartade upplevelser såsom Spökhuset, där jag förmodligen skrämde fler besökare än Spökhusets invånare med mitt hysteriska gallskrik, skratt och leenden i Skrattkammaren och storvinster på Chokladhjulen.

Lördagen var förutom Svärmors 60-årsdag också den stora shoppingdagen och allt från t-shirts till skor slank ner i shoppingpåsarna. Fram emot eftermiddagen bar det av mot hotellet och sedan var det dags för restaurangbesök och firande av svärmor. Lite barhäng på senkvällen blev det också :D

Då tåget inte skulle gå förrän vid fyratiden på söndagen så passade jag, Björn och Felicia på att ta en sista shoppingrunda på stan och Sebbe hängde på farmor och farfar och kusinerna och åkte färjan runt Djurgården med Markoolio som barnguide. Med god mat i magen och fyllda shoppingkassar var det bara till att styra stegen åt stationen och X2000 och åka hemåt.

På tåget fanns gott om tid till att sortera alla intryck och jag är så himla nöjd med allt. Hotellet var oerhört mysigt med kanonläge i stan. Sällskapet lika trevliga som alltid och våra barn har verkligen överträffat sig själva och skött sig helt utmärkt hela Stockholmsbesöket igenom. Dessutom så vet jag också att de har haft så oerhört roligt hela tiden tillsammans med sina älskade kusiner och Sebastian längtar redan till nästa gång det är dags att resa igen.

Semester!

Jag och barnen har haft semester i fem veckor men ikväll blir semestern verkligen fullständig. Då går nämligen Björn också på ledighet och det ska bli så himla gött!

Nu är det sommar på riktigt!

Skutta, barbackaridning och tömkörning

Den senaste veckan har jag faktiskt inte ridit dressyr på banan en enda gång utan istället siktat på variation för Aladdin.

I söndags red jag faktiskt ner till banan, men inte för att dressyra utan för att skutta lite istället. Jisses, vad roligt det var och 50 cm är en alldeles lagom höjd enligt mig. I måndags blev det pyssel med hästarna tillsammans med barnen och Aladdin fick förutom pyssel gå och skrota i hagen. I tisdags blev det en långritt till Trollsjön och Magle våtmark på morgonkvisten och både vädret och ridturen var perfekt. Jag passade också på att plocka kantareller mellan galopperna.

I onsdags slängde jag på mig hjälmen och Aladdin fick träns på sen kravlade jag mig upp på hans breda rygg och begav mig av uti i Galgbacken. Att rida barbacka får en verkligen att känna efter hur pass bra man sitter. Jag sitter rätt dåligt i traven och barbacka har jag svårt att inte skumpa av åt sidan, vilken tur att Aladdin har tjock man att hålla i. I galoppen däremot sitter jag som en smäck och jag och Aladdin känns verkligen som ett. Jag skulle kunna galoppera barbacka hur länge som helst då han nog har världens mysigaste galopp.

Ikväll blev det inte någon barbackaridning utan istället tömkörning. För att inte ha tömkört på över 5 år är jag ganska nöjd med resultatet och Aladdin såg riktigt trevlig ut från marken. Det blev dock inte bara tömkörning idag utan en liten tur på fina Zeidam hann jag också med. Lite slingrigare, lite svajigare och lite kortare steg jämfört med Aladdin men förövrigt världens gulligaste och trevligaste pålle.

Imorgon får de båda prinsarna vila lite och sen kör vi igång igen, vi får se vad vi hittar på då.

Fantastiskt Måns!

Allsång på Skansen har aldrig varit ett av mina favoritprogram men med Måns Zelmerlöv som programledare kan man inte värja sig. De två första programmen har verkligen varit bra och redan i första programmet när Zelmerlöv gjorde Wiehes "Flickan och Kråkan" var jag såld. Fantastiskt bra!

Aktivitetshus!

Fördelen med regn är att alla sniglar kommer fram. Mina barn och kusinerna tycker att dessa rätt fräcka djur är superroliga att leka med. Här har de använt all sin fantasi och kreativitet till fullo och byggt ett aktivitetshus till sniglarna. Jag vet inte om sniglarna har riktigt samma positiva inställning till huset som barnen.

Välkommen till världen Linus!

I torsdags föddes Jonnas och Victors lilla Linus och jag har blivit moster igen :) Herre jisses vad söt han är och så liten jämfört med våra stora busungar. Imorgon ska jag åka upp och pussa lite till på godingen!

Stora hovar och små kantareller

Det finns inget godare än egenplockade kantareller som har brynts i salt och smör och sedan placerats på en rostad franskbrödmacka! Tack vare det varma vädret har kantareller ploppat upp lite var som helst här nere i Skåne och jag har den senaste veckan varit utrustad med hundbajspåsar i ridbyxorna för att inte gå miste om dessa läckerheter.

Första gången jag svingade mig ur sadeln och kastade mig ner i snåret förstod inte Aladdin alls vad jag höll på med och när jag bad honom hålla koll på sina hovar så blängde han bara på mig och fortsatte att trampa runt i jakt på grönt gott gräs med ett antal smashade kantareller som resultat. Nu har han börjat förstå vad jag håller på med och står snällt och stilla medan jag plockar de gula godheterna och ska han ta gräs så gör han det utan att flytta på hovarna.

Björn är numera ovanligt glad när jag återkommer från stallet och står i
full beredskap med pensel, kniv, stekjärn, smör och salt så vi tillsammans kan avnjuta de fantastiskt goda kantarellerna framför tv:n. Mums!

Terminens sista dressyrträning

Terminens sista dressyrträning genomfördes igår och jag kan kallt konstatera att jag och Aladdin har lite att jobba på för att nå samma känsla som vi hade innan korsförlamningen. Det var inte så att vi var urkassa på gårdagens träning snarare så gjorde vi halvbra ifrån oss hela passet igenom. Det känns lite segt, lite trögt och lite spänt och mina händer joxar och har sig hela tiden. Stundtals glimtar det dock till och då njuter vi verkligen.

Bäst igår var en mellantrav vi gjorde på diagonalen. Den nya sadeln hjälper faktiskt oerhört mycket när jag ska rida ökningar då jag nu har bättre stöd för benen och därmed kan trycka på och sitta mer ordentligt.

Nu är det en månads uppehåll på träningen och sommarlov för mig och Aladdin. Vi ska dock göra vår läxa och fortsätta arbeta på så vi har hittat formen lagom till träningen börjar igen i augusti. Sen laddar vi för tävlingsstart v 33!