Valborgsfirande med mina älskade systrar!

Jessica och Jonna -08
Idag är det Valborgsmässoafton och en hel del roliga aktiviteter står på planeringen:
Först en runda på stan där vi möter upp pappa, Maggan och farmor. Sen blir det en runda bland marknadsstånd, ponnyridning och övrigt som Hesslecity bjuder på. Lite mat blir nästa etapp och sedan är det dags: Dags för min duktiga syster och hennes klass slutuställning som invigs på Kulturhuset idag klockan 13:00. Mer info här!

Innan det är dags att åka till nästa älskade syster och avnjuta traditionsenlig grillning och majbrasa ska vi försöka hinna klippa gräset här hemma för första gången i år.

Så otroligt nöjd!

Åhh vad nöjd jag är över torsdagens dressyrträning! Aladdin var hur fin som helst och jag bara njöt uppifrån hästryggen.

Vi började med att rida öppnor på medellinjen för att få kontroll på våra hjälper och för att få hästarna lösgjorda. För oss var de tlite vingligt i början men sen flöt det på ganska bra. Det som jag måste passa mig för och vara noggrann med är när jag vänder upp på medellinjen i vänster varv, här flyter gärna Aladdin ut istället för att vända in framdelen och låta bakdelen gå på spåret. Mer ytterskänkel helt enkelt.

Vidare i travarbetet så fortsatte vi förrförra veckans S-övning med öppnor innan vi gick in på S:et och slutor när vi kom upp på spåret igen. Döm om min förvåning när även slutorna fungerade i bägge varven. Nu gäller det bara att inte börja tänka för mycket utan bara fortsätta rida slutorna på känsla så kommer de bli ännu bättre.

Med ett ekipage i träningsgruppen som siktar på att rida medelsvår dressyr framöver så är det bara för oss andra att snällt hänga på och göra samma rörelser, vilket är väldigt roligt och inspirerande. Det är väldigt kul att arbeta med dessa linjer och moment och även om jag och Aladdin inte alltid gör rörelserna och linjerna hundra procent rätt så tycker jag att vi hänger på ganska bra.

Galopparbetet denna gång reds på samma linje som det ligger i MSV C:1 dvs; långsida i galopp, halv 20 meters volt i förvänd galopp,vänd snett igenom i galopp, rid mellan BGC, ut i samma varv igen, enkelt byte vid I och L. (Stallbacken.com har en illustrerad förklaring om ni inte förstår min ;)

Galopplinjen fungerade kanon för oss och det är en riktigt härlig känsla när Aladdin går så stadigt och bär upp sig själv på det sättet. Den förvända galoppen har verkligen blivit oerhört stadig och inte en enda gång fick vi något omslag. De enkla bytena är det som är lite överkurs för oss just nu. Både jag och Aladdin blir lätt lite stressade precis innan bytet så kvalitén på fattningarna blir inte så hög. Däremot måste jag säga att de där avsaktningarna från galopp till skritt som varit så svåra tidigare börjar fungera riktigt bra!

Ett helt ridpass utan handskar på Aladdin och inte minsta antydan till blåsor eller skav är det yttersta beviset på hur fin han var. Det är sådana här ridpass man lever för!

Två bilder tagna 2009-06-19, alltså några veckor innan vi började träna dressyr för Helen Persson och första dressyrpasset sen Felicia föddes. Oj så mycket det har hänt sen dess. Läs om den första dressyrträningen för Helen här!

Tävlingssugen!

Efter påsklovets bravader med barnkalas, påskfirande och trädgårdsarbete är det nu dags att börja ladda inför de kommande dressyrtävlingarna.

Den åttonde maj ska jag och Aladdin bege oss till Östra Göinges ryttarförening och ge oss på två klasser för första gången detta år. Det blir dessutom LA:debut för oss. Helgen efter det så ska vi åka till Sösdala och rida LC:2 och LB:1.

Hittills har vi inte kommit över 64 % denna säsong så naturligtvis är det bättre resultat än så som jag rider för. För att nå dit så måste jag ta med mig det jag lärde av programridningen, dvs. att rida aktivt redan från det att jag äntrar banan och inte ge Aladdin något som helst utrymme till att skygga eller inte gå framåt ordentligt.

Jag läste ett mycket bra inlägg på Birgittas hästsida som stämmer mycket bra in på mig när jag tävlar:

"Eftersom jag hittills tävlar förhållandevis låga klasser ser jag tämligen ofta ekipage där i alla fall hästen utstrålar stor osäkerhet/ rädsla/ fjantighet precis innan den ska in på banan, dvs under det/ de varv man har på sig att rida runt banan innan startsignal.

Hästen kanske skyggar för domarbordet, vägrar att gå förbi något blomsterarrangemang eller är allmänt seg och ovillig till att bjuda framåt.

Och vad gör många ryttare då (kanske för att de själva är så nervösa så att de inte agerar/ reagerar adekvat)? Jo, de LÅTER hästen stanna upp, vänder kanske ifrån det som hästen är rädd för och SKRITTAR sedan helt paralyserade tills de har fått startsignal varpå de börjar trava typ 5 meter innan de rider in på banan.

En häst som redan är nervös och/ eller seg har inte en chans i världen att göra en bra inridning i trav om den dessförinnan har fått såsa omkring i skritt och sedan fått 5 meter trav på sig innan den äntrar banan.

Jag ska inte generalisera och säga att så som man börjar programmet så brukar också HELA ritten BLI men nog tror jag att det i alla fall inte GYNNAR ritten att man kommer in på banan i världens vingligaste och långsammaste tempo på en häst inte är framme för hjälperna.

MITT förslag till alla som drabbas av hästar som beter sig enligt ovan innan man rider in på banan är att FÖRSÖKA rida i alla fall en längre sträcka så som man sedan vill rida inne på banan.

Är hästen rädd för domarbordet så behöver man kanske inte cirkla runt detta i skritt HELA tiden och är det något annat som skrämmer hästen så kanske man får försöka att inte rida just där precis innan man ska rida in.

Och en häst som rids ordentlig fram för skänklarna BRUKAR oftast också "skärpa sig" bättre än om man bara låter den vingla omkring i skritt."

Jag känner igen det där med att vara paralyserad tills man får startsignal för just sådan är jag och detta är något som jag verkligen måste ändra på hädanefter. Jag tror att jag ska arbeta mer i galopp innan startsignal då det är Aladdins bästa gångart och också den gångart som jag har bäst inverkan i.

Som ni säkert märker är jag laddad till tusen inför de kommande tävlingarna. Nu är det bara till att träna för fullt så att vi kan visa upp programmen på vårt allra bästa sätt och förhoppningsvis nå över 63 %.

Skånes Djurpark

Istället för att ge oss iväg till Blåkulla så höll jag och syrran oss på marken i torsdags och packade in barnen i bilarna och körde till Skånes Djurpark.

Vid Björnberget möttes vi av dessa två filurer. Felicia gallskrek och höll för ögonen men killarna tyckte det var häftigt med människobjörnar.
Barnens gård där barnen får gå in och klappa djuren var verkligen uppskattat och dessa två krabater samt kalven nedan blev barnens favoriter. Nåja Felicias favoriter kanske... Vid ett tillfälle så blev nämligen lammet lite väl ystert och stångade Sebastian ett par gånger. Vilken tur att Sebastian har en djurvan mamma som kunde ingripa och reda ut situationen


Att förena nytta med nöje är en devis jag lever efter och på Skånes Djurpark fick jag lära mig en hel del nytt om mina "favoritdjur" paddor. Jag skulle dock vilja lägga till en liten sak i infotexten: [...]Huvudsaken är att den har ett skuggigt och fuktigt gömställe att tillbringa dagen i så som exempelvis foppatofflor! [...]

Strålande sol, god fika, härligt sällskap och nöjda barn blev summeringen av dagen!

Gahhh vad läskigt!

Dagens dressyrträning innebar stora utmaningar för Aladdin.

De senaste två tävlingarna samt programridningen igår har alla tre en sak gemensamt; på kortsidan vid domarbordet så har Aladdin spänt sig och jag har haft väldigt svårt för att få honom rund i innersidan och fortsätta på framåt och förbi, vilket resulterat i moment som blivit fel, alternativt att han gått mot handen etc. Istället har han trängt bort från hörnan och gått emot min innerskänkeln med noll ställning som resultat.

Att en häst är rädd för saker och ting är sin ska men det här handlar mer om fjanteri och smarthet då Aladdin har insett att han kommer undan med det då jag är alldeles för passiv när det väl är tävling.

För att avhjälpa problemet la min tränare ut en vatten matta på kortsidan och direkt visade sig problemet. Aladdin som aldrig har några problem med att hoppa vattenmatta var nu helt plötsligt som förbytt och vägrade gå förbi alternativt tvärglodde på den och ignorerade totalt mina försök att få honom framåt.

Med hjälp av ställa igenom ordentligt i innersidan och använda innerskänkeln ordentligt så efter många om och men så fick jag förbi honom och sen arbetade vi på volten i alla tre gångarterna vid vattenmattan i säkert 15 minuter. De första 10 minuterna så provade Aladdin allt; slänga sig runt, springa på sidan, inte gå fram alls, slänga sig framåt, träna bort från vattenmattan, tvära etc.

Även om det kändes så tråkigt när jag och Aladdin fjantade runt för en sketen vattenmatta så är jag så glad att vi tog tag i detta på träning. När det väl är tävling finns det ingen tid till att korrigera för mycket och jag behöver hitta ett system där jag lyckas få igenom honom även om han skyggar för något och Aladdin behöver lära sig att det inte tjänar något till då han inte kan vinna den fajten.

Hädanefter så ska jag ställa fram olika saker utmed ridbanan och fortsätta träna på att inte bli passiv utan att korrigera detta direkt så vi kan fokusera på resterande del av momentet.

Som en extra liten påskpresent väntade en lös framsko när vi kom tillbaka till stallet... där rök förmodligen Magle-turen på söndag :(
Typiskt!

Programträning

Kvällens programträning innebar debut i LA. Programmet i sig innehåller inga konstigheter och de moment som ingår i programmet är just sådana som vi alltid rider på träningen. Det som vållar oss mest problem i programmet är galoppfattningen från skritt i höger varv, något som vi fått problem med den senaste tiden.

Jag valde att rida fram utomhus idag med tanke på det härliga vädret och utebanan som är riktigt bra nu. Aladdin kändes mjuk och fin om än aningen matt, vilket snabbt förändrades då vi kom in i ridhuset. Då helt plötsligt blev han hur fjantig som helst och skyggade och spände sig. Samma sak var det när vi red in på banan där han tog tag i bettet och skyggade för domarbordet. En aning trött på honom blir jag när han fjantar så här och jag var tvungen att tillrättavisa honom ordentligt ett par gånger innan han skärpte sig.

Nackdelen när han blir så här är att jag inte lyckas få igenom ställningen ordentligt och sen blir han så otroligt stum i munnen. Jag å andra sidan blir också lite väl passiv i sätet och låter mig dras ur sadeln istället för att sitta emot med korsryggen.

Trots lite odrägligheter från Aladdin, där han drog sig ur min hand och älgade på, så gick programmet i sin helhet ganska bra. Halterna blev jämna och fina, skänkelvikningarna med bra takt och flyt och hela galopprogrammet bortsett från fattningarna kändes otroligt bärigt. Slutresultatet blev 239 poäng och 62,89 %, så absolut godkänt.

jag gillar verkligen LA:1 och programmet är roligt att rida. Nu ska vi bara se till att sätta de där fattningarna i höger varvet och undvika odrägligheter inne på banan.

Ny tatuering!

Björn var hos tatueraren igår och gjorde en ny tatuering (bild kommer när den är helt klar). Barnen ville naturligtvis inte vara sämre, utan de ville också ha en drake på armen.

Med hjälp av gnuggisar och vatten så är de båda nu lika coola som pappa!

Det växer!

Så här såg det ut för 1 1/2 vecka sedan:


Och nu ser det ut så här:

Lite slitna

Det bästa intyget på att en fest är rolig är att gästerna vägrar gå hem. Så var fallet med gårdagens 30-års fest som vi var på och när klockan närmade sig 04:30 så var Björn klok nog att dra hem sin ohängda fru och låta värdparet få lite lugn och ro.

En aningen mindre pigga kände vi oss när vi vaknade vid tiosnåret och denna söndag har gått i slowmotion. Även barnen har varit lite sega idag och för Felicias del så har två nätter med dålig sömn p.g.a av vattenkopporna satt sina spår. Så i sällskap med filmen "Arthur och minimojerna" passade hela familjen på att ha en lugn och avslappnad söndagseftermiddag.

Vid sjutiden var det dags att ta sig i kragen och jag begav mig av till stallet för ett dressyrpass med Aladdin. På onsdag är det programridning och att rida igenom programmet en gång i alla fall innan dess kändes välbehövligt.

Passet gick bra trots de där förbaskade galoppfattningarna i höger varv som strular lite och där vi lätt får fel galopp. Jag måste vara supernoga med att lossa på yttersidan och inte hänga i innertygeln för att han ska kunna fatta rätt galopp och nu gäller det bara att hålla tungan rätt i mun på onsdag när LA programmet ska ridas upp.

Nu är det snart dags att återvinna lite missad sömn och det känns riktigt bra att det är påsklov imorgon!

Ryggningar och galoppfattningar

Igår var det äntligen dags för dressyrträning igen och vi arbetade med allt ifrån ryggningar till galoppfattningar.

Den första kvarten var Aladdin allt annat än lösgjord och gjorde allt för att slippa gå i form och arbeta genom kroppen. Får han bestämma själv så går han gärna i en tämligen rask takt med lång hals och med noll bakbensaktivitet. Efter lite konsekvent lösgörande arbete på mindre volter och med hjälp av öppnor och skänkelvikningar så kom han dock till ro i och arbetade på bra. Öppnorna börjar faktiskt få lite kvalité i sig och slutorna i vänster varv börjar så sakteligen fungera.

Övningen som vi arbetade med igår är otroligt nyttig och lösgör verkligen hästarna. Övningen går till som så att du rider i ex. vänster varv i trav, rider öppna längs långsidan, svänger in vid B gör en båge (halvvolt) och vid meddellinjen byter du om volten och rider en båge här (blir som ett S)och går sedan ut på långsidan vid E i sluta (här red jag och Aladdin skänkelvikning istället då slutorna fortfarande är lite svåra).

Efter travarbetet tränade vi på ryggningar och viktigast av allt är halten, om halten blir sned blir ryggningarna också sneda. Våra ryggningarna blev rätt hyfsade, men jag måste hela tiden tänka på energi, annars blir de sista två-tre stegen väldigt långsamma.

För ett halvår sedan fick jag alltid rida ett par varv på stora volten i galopp för att få Aladdin loss och fin innan jag kunde gå ut på rakspåret. Numera känns han mjuk och fin direkt och det enda jag måste tänka på är energin och framåtbjudningen samt fattningen som, speciellt i höger varv, ibland blir fel. Efter noggrant övervakande av Helen så kom vi fram till att det är min innerhand som spökar och är orsaken till att Aladdin ibland fattar fel galopp i höger varv, speciellt när vi gör fattningen från skritt. Jag har honom inte tillräckligt lösgjord på yttersidan och ställer honom gärna för mycket i innersidan istället för att lossa på ytter och vara noga med innerskänkeln. I fattningen i skritt så har jag också en tendens att gå med framåt med sätet och ytterhanden istället för att sitta kvar och få honom att behålla formen. Aningen jobbigt tyckte Aladdin det var när jag för en gångs skull satt kvar och inte gick fram med handen, då kunde han ju inte falla framåt och slänga sig in i fattningen. Kvalitén i fattningen blir dock så mycket bättre när jag rider som man ska.

Det fortsatta galopparbetet innebar två galoppbågar, enkelt byte och sedan två bågar till. Det enkla bytet gör vi inte perfekt då övergången från galopp till skritt fortfarande blir spänd och med några travsteg, bågarna däremot känns jättebra. Något som vi verkligen fick beröm för igår var övergångarna från galopp till trav, vilka blev otroligt fina.

Som avslutning arbetade vi med bakdelsvändningar och Aladdin som fram till nu alltid skruvat sig runt i bakdelsvändningarna börjar faktiskt trampa på bättre. Även här likt i ryggningarna så måste jag tänka på att inte tappa energi och hellre rida en större bakdelsvändning än för liten och tänka på kvalité i varje steg.

Nästa vecka blir det diagnos för att se om LA rörelserna fungerar till fullo. Då ska vi nämligen vara med på programridningen och göra en LA-debut. Riktig tävling blir det i Östra Göinge den 8 maj då vi för första gången i år också ska ge oss på att rida två klasser, dock bara LC och LB.


Bild från Sösdalatävlingen september 2010

Jag lider med henne...

Exakt två veckor efter att Sebastian fick sina vattenkoppor är det nu Felicias tur och om vi tyckte att Sebastian var prickig är det inget jämfört med Felicia. Hon är så oerhört prickig på hela överkroppen och i ansiktet och jag lider med henne. Att det börjar klia nu märks också men mest irriterad verkar hårbotten vara. Jag och Björn kan inte annat än se på när Felicia genomlider sin barnsjukdom och den enda hjälp vi kan erbjuda är kylande alcogel från Apoteket. Stackars liten! Jag hoppas verkligen att kopporna torkar ut snabbt så hon slipper besvären.



Felicia i söndags innan vattenkopporna bröt ut

Kalas

I torsdags fyllde vår älskade son fem år och igår firades han med dunder och brak av alla kära släktingar. Stormen som slet och rev i oss i fredags hade dagen till ära sökt sig till andra trakter och endast en liten lätt bris svepte över oss i det soldränkta vädret.

För en femåring är ju presenterna höjdpunkten och som alltid så hade verkligen släktingarna prickat rätt. Eller vad sägs om; Lego, verktygslåda med tillhörande verktyg, skottkärra, minidrivhus med tillhörande fröer, keps och pengar som exempel.

Vid ett litet ögonblick fastnade Sebastian på bild och det var när tårtan serverades och ljusen skulle blåsas ut. Annars var han fullt upptagen med att busa med alla sina kusiner och det var en trött kille som stöp i säng klockan halv tolv.

Om vädret var bra igår har det varit ännu bättre idag! Strålande sol och 15 grader, vilket gör att man bara måste vara utomhus och fixa.
Som en perfekt avslutning på en härlig helg blir det en tur till Aladdin ikväll.

Bara en dag kvar...

...sen blir min lilla pojke 5 år!

Legoborgen ska slås in, huset ska städas och födelsedagskort ska skrivas. Imorgon blir det gratulationssång och frukost på sängen. Kanske stämmer lillasyster in i "ja må han leva" och sen blir det paketöppning för fulla muggar. För att ytterligare fira födelsedagen blir det hämtmat och tårta på kvällen och en sjujädrans massa legobyggande. 1400 legobitar lär ju ta sin tid att bygga ihop...

På lördag blir det riktigt kalas med hela tjocka släkten och som alltid så ber jag till vädergudarna att de ska visa sitt allra bästa väder så vi kan sitta utomhus och njuta av sol och vårvarma vindar.

Den norska sidan www.yr.no är den bästa väderprognossida enligt min utsago och jag följer den naturligtvis slaviskt:

prognos för lördag

12 grader och strålande sol... hoppas hoppas...

Hundrandig - rödprickig

Så här fräck var Sebastian förra lördagen efter ett besök på McDonalds med hamburgare, läsk och ansiktsmålning på menyn. Idag är han mer rödprickig än hundrandig och vi håller hela familjen tummarna för att vattkopporna snart lägger sig och han blir frisk igen. Om fem dagar fyller han år och förhoppningen är att vi ska kunna ha kalas nästa helg som planerat. Frågan är bara när vattkopporna blommar ut på Felicia...

Om det bara hade varit ett aprilskämt...

Jag anser mig själv vara en ganska tuff tjej som trots ett relativt intensivt humör håller mig tämligen lugn i de flesta situationer. Om folk hade sett mig idag vid tretiden hade nog denna uppfattning fått revideras en aning...

Hela händelsen började med att vår platy i akvariet äntligen släppte sina yngel efter en hel veckas väntan. För att fira tillväxten så tänkte jag avnjuta en cigarett i det ej så våriga vädret. Som vanligt så stoppade jag fötterna i mina gamla och slitna svarta foppatofflor. Höger foten gick i som vanligt men när jag skulle få i vänster foten så tog det stopp och efter tre försök så insåg jag att något tog emot.

(Det är nu, trots att chocken lagt sig, som jag får gåshud på armarna och känner de påtagliga fobikväljningarna komma igen, trots att jag bara återberättar händelsen...)
Jag har nämligen insett att jag har två stycken fobier; en för maneter och en för...

Tillbaka till mitt försök att få på foppatoffeln. När jag insåg att det tog stopp så böjde jag mig ner och vände toffeln upp och ner. Ut ur toffeln kommer något fetlagt, vårtigt och stort utrullande... nämligen det djur som jag har störst fobi för: en padda!

Hur jag tog mig från hallen till vardagsrummet är för mig okänt. Det jag vet är att det gick snabbare än ljusets hastighet och att jag skrek konstant. Mitt i hyperventilerande och gallskrik så ringde jag till Björn, som trodde att något fruktansvärt hänt, vilket det faktiskt hade gjort även om ingen var fysiskt skadad. Det första han frågade var om det var ett aprilskämt och jag lyckades mellan tårar och chock klämma fram att det naturligtvis inte var det. Nästa fråga eller order från min käre make var att få ut paddan från hallen. En sådan ska nämligen hålla till utomhus och inte inomhus konstaterade min man som hade lite svårt för att hålla tillbaka skrattet.

Efter att ha utrustat mig med mod, en sopkvast och ett sammanbitet ansikte lyckades jag, utan att svimma, med hjälp av sopen och gallskrik från mig själv få ut paddan från hallen. Jag lyckades också samla mig så pass mycket att jag kunde få fram mobilen och ta en bild på monstret.


Om ni tycker att bilden är aningen oskarp så kan det bero på chocken av att vid tre tillfällen stoppat en endast strumpbyxeförsedd fot på en gigantisk padda i min SKO!!! Vad är sannolikheten att en padda sitter i ens foppatoffel den 1 april???

Rolig träning!

Gårdagens dressyrträning var oerhört rolig och vi fick rida delar ur LA:4 programmet. Även om jag och Aladdin inte precis rider delarna helt korrekt och det finns massor att jobba med så kändes det ändå riktigt inspirerande. Efter att ha ridit fram så började vi med skänkelvikningar och de börjar bli riktigt stabila nu, bortsett från att Aladdin rinner iväg från mig den sista metern i skänkelvikningen åt höger om jag inte är hundra procent uppmärksam.

Att rida en halv tiometersvolt i trav, rakrikta på medellinjen och sedan gå in i motstående varv och fortsätta rida en tiometersvolt (linjen blir som ett S) låter som en tämligen enkel sak, men det krävs minsann en hel del koncentration och noggrannhet för att få till linjen bra. När jag väl slappnade av och red mer på känsla än teknik så gick det rätt hyfsat ändå.

Nästa sak att jobba med var bakdelsvändningarna och den åt vänster känns faktiskt helt ok. Svårare har vi det åt höger där det gärna blir en skruv istället för en vändning. Detta hänger så klart ihop med problemet vi har med slutorna i höger varv. För att bryta ner rörelsen i mindre delar så började vi med att rida med tagen bakdel på volten och även detta vållade lite problem för oss. Jag får liksom inte riktigt igenom ställningen här och när jag väl får det måste jag parera som tusan med innerskänkeln för att Aladdin inte ska svänga in hela bogen och svänga runt. Med lugna hjälper och mycket tålamod så kunde jag faktiskt skönja lite framsteg , då vi stundtals fick till ställningen och samtidigt kunde få in baken innanför spåret. Jag ska fortsätta jobba honom så här i skritt ett tag så lossnar det nog snart.

Gårdagens galopparbete började med tempoväxlingar från samlad galopp till mellangalopp för att få igång bakbenen ordentligt. Aladdin har blivit så otroligt fin i galoppen och lyssnar väldigt bra både på förhållande och drivande hjälper i galoppen och jag har inte längre hela hästen i handen så fort vi ökar tempot. Efter voltarbetet fortsatte vi med tiometersvolter på långsidan och sedan skulle vi vända in vid B, rida över medellinjen och sedan därefter fortsätta i förvänd galopp och göra en fin övergång till trav. Denna övning är nog den som vi gör bäst och som jag sagt tidigare så är Aladdin fantastiskt duktig på att gå i förvänd galopp.

Avslutningsvis så red vi i trav på långsidan, vände upp på meddellinjen, gjorde halt, ryggade fyra steg och red sen fram i vänster galopp för att göra halt igen framme vid X. Hade vi gjort denna linje på tävling hade vi nog fått en fyra men vad gör det, en nyttig och rolig linje att rida även om vi behöver träna en hel del för att komma upp till en sexa i protokollet på detta. Grundarbetet är A och O i all dressyrträning och det är i sådana här pass som man direkt känner var ens svagheter sitter och just därför är det så nyttigt att rida delar ur program för att därmed få lite känsla över vad som fungerar och vad som måste arbetas mer med.

Hemläxa till nästa träning blir att fortsätta arbeta slutor i skritt för att få igenom ställningen. Rida skänkelvikningar åt höger prickfritt, som alltid ställa igenom ordentligt i vänster varvet och träna på att göra raka uppridningar.