Glammig dag!

05:18 rullade tåget ut från Vinslövs perrong och jag och Maria påbörjade vår färd mot huvudstaden och dagens äventyr. 4 1/2 timme senare var vi framme och efter lite temporär förvirring hittade vi den förbeställda taxin. Taxin tog oss till Luthens gränd där fotografen och hans studio låg. I studion mötte Sanna Cederlöf upp oss tillsammans med stylisten, fotografen, projektledaren från Bonniers och pressansvarige. Jag fick ett fantastiskt mottagande och det var med fjärilar i magen och en fantastisk känsla i kroppen som jag satte mig vid sminkbordet och lät den duktiga stylisten fixa mig.

Efter en timme var hon nöjd och det var dags att ta på första outfiten och bli fotad. Till en början var jag lite spänd när det skulle fotas men det lättade allt eftersom och fotografen var fantastisk liksom alla människor runt omkring. Ytterligare två klädbyten hann vi med innan vi var klara och efter att ha sett bilderna så måste jag säga att jag känner mig riktigt stolt. Kläderna från XLNT:s nya sortiment var fantastiskt snygga och jag blev verkligen såld på allt jag bar.

Bilderna som togs idag kommer att publiceras i nästa nummer av Amelia, nr 22 som utkommer den 13 september. Spännande och förväntansfullt.

Efter en god lunch på Rigoletto tog vi oss till Amelias redaktion där Åsa Lundegård, chefredaktör på Amelia, mötte upp oss och gav oss en privat visning av redaktionen. Det var otroligt intressant och roligt att se och träffa alla som arbetar med tidningen. Jag hoppas verkligen att jag får göra något mer jobb i samarbete med Amelia. Efter en god fika på redaktionen kom Sanna Cederlöf också upp och överräckte tre shoppingbagar med gåvor från Kappahl och MakeUpStore till mig och Maria. Vi fick dessutom vars en påse från Amelia med flertalet tidningar och magasin.


Efter en overklig, fantastisk och otroligt glammig dag pustar nu jag och Maria ut på hotell Claridge Collection Tapto. Som en sista ljuvlig överraskning idag så hade min älskade man sett till att en otroligt romantisk och fin blomsterbukett och ett mycket gott Rosévin väntade på oss inne på hotellrummet. Min älskade man, det finns ingen bättre i hela världen.

Just nu far tankarna omkring i huvudet och det har varit en helt fantastisk dag. Jag vet att jag talar för både mig och Maria när jag skriver att vi har haft det så otroligt roligt idag och träffat så många underbara människor. Jag ser verkligen fram emot Kappahl Photo Shoot som ska göras i oktober.

Bild från tävlingen

Jag må se ut som en riktig mupp på bilden men Aladdin ser sagolikt fin ut och därför kan jag ju inte låta bilden ligga och damma i arkivet. Bilden togs precis innan vi skulle rida ner till klubben i lördags och tävla.

Vacker motivering

bild lånad från http://tavling.kappahl.com/

Åh vad stolt jag blir när jag läser Kappahls motivering till varför de valde ut mig som vinnare.

"Vi valde Terese för hennes utstrålning och positiva energi. Terese är en aktiv och familjekär kvinna som är stolt över sina fina kvinnliga former. Det är med glädje vi presenterar Terese som Sveriges representant för Kappahl och XLNT" (http://tavling.kappahl.com/)

På fredag bär det av till Stockholm där jag ska åka till Kappahls Showroom samt till Amelias redaktion. Otroligt spännande och roligt! Jag ser verkligen fram emot att bli stylad och fixad och det ska bli förbaskat kul att bli fotograferad av ett proffs.

Älskade ungar!

Världens sötaste, gulligaste, smartaste, vildaste, jobbigaste och finaste barn!

Älskar er så mycket!

Tävling Hässleholm

Äntligen dags för tävling igen! Som jag (och förhoppningsvis Aladdin) har sett fram emot detta. Det är extra smidigt att tävla på hemmaplan då jag har ridavstånd (15 - 20 min)till anläggningen. Jag red ner en timme innan start på en alldeles lagom pigg Aladdin.

På framridningen valde jag att följa samma plan som i Markaryd och när det var vår tur att rida in kändes Aladdin alert och följsam. Programmet (LB:1) gick kanon till hörnan vid X och F där Aladdin snubblade till och tappade fästet, vilket resulterade i ett omslag på diagonalen. Vi rättade felet ganska så snabbt men sen blev han spänd i de två efterföljande momenten och vi tappade en del onödiga poäng. Förövrigt kändes det fint och resultatet blev en 5:e plats ( 4 placerade) och 194 poäng (66,89 %).

Innan det var dags för LA:1 så fick Aladdin gå in och vila släpet som Björn och barnen kört ner. 50 minuter innan vår nästa start tog vi ut honom igen och sedan var det dags att hoppa upp igen. Väl uppe kändes Aladdin nästan piggare än i föregående klass och på framridningen blev det en del skänkelvikningar och tempoväxlingar.

Programmet sedan flöt på bra och jag var särskilt nöjd med ökningarna och skänkelvikningarna som flöt på utan några spänningar. Oväntat nog fick vi dock ett avbrott i galoppen mellan M och C. Tur i oturen så var vi snabba på att korrigera det så att bara ett moment blev drabbat. Dock var det onödiga poäng som försvann för att jag inte drev på ordentligt. Resten av galoppprogrammet flöt på bra och resultatet blev; en 5:e plats ( 4 placerade). 243 poäng och 63,94 %.

Fina kommentarer från de båda domarna: Pia Sohl och Caroline Lindahl

Sammanfattningsvis så är jag riktigt nöjd över våra travprogram idag, det kändes riktigt stabila och fina. Galopparbertet kändes också bra och det var bara de två onödiga missarna i galoppen som var förtretliga och som kostade oss placeringarna. Men det är bara till att åka hem och träna mer och rida bättre nästa gång som är den 8/9 i Vinslöv.

Gratulationer, sköldpaddsläge och tårar

Bild från i våras

Oj vad många gratulationer jag har fått av alla nära och kära. Tack än en gång alla ni för de fina orden, det värmer verkligen och för varje dag som går så börjar det mer och mer falla på plats att jag ska åka upp till Stockholm nästa fredag och fotas för Kappahl. Åh vad roligt och spännande det ska bli.

Med alla lyckokänslor i kroppen red jag och Aladdin ner igår för att träna dressyr och genrepa inför lördagens tävling. Som alltid så gjorde lydiga Aladdin precis vad han skulle men i det där "sköldpaddsläget" som ni vet finns på gamla gräsklippare. Oj vad sakta det gick i öppnorna och det kändes lite segdraget överallt. Men men nu är det bara till att ladda om inför lördagen, öka fodergivan och sen hoppas på att det finns lite mer tryck i honom på lördag. Roligt ska det bli i alla fall!

På väg hem från stallet så loggade jag in på facebook och såg att min älskade man hade skrivit ett inlägg till mig. Han är verkligen ingen regelbunden facebookare och skriver väldigt sällan något där inne. Just denna gång så hade han dock satt ord på sina känslor och mina tårar rann när jag läste det:

"Till dig min älskling,min livskamrat, mitt allt.
Detta är du värd, du har alltid kämpat, alltid sett till så det vi tagit oss för blivit bra, planerat fixat och donat.
Många säger tur, men jag vet att du slitit mer än många !!
Detta är din stund !!! Du har förtjänat denna stund!! Njut av denna stund!!
Du behöver inte vara superödmjuk nu , du får va ego.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta Terese, du är mitt allt.
O jag är så stolt över dig min vackra fina äskling!!

För alltid / Din Björn"

Orden räcker inte till för att förklara vad jag känner när jag läser detta. Glädje, lycka, tårar ja så mycket ryms i inlägget och det känns fantastiskt att veta att jag har min älskade man och livskamrat vid min sida. För alltid du och jag.

De valde mig!!!

Igår när jag satt på konferens på jobbet så ringde det i min mobil två gånger på rad på ett för mig okänt nummer. Tredje gången gillt så ursäktade jag mig och gick ut ur rummet och svarade i telefonen. Samtalet visade sig komma ifrån Sanna Cederlöf som arbetar på Kappahls showroom och dessutom driver deras modeblogg:  http://www.kappahl.com/corp/Modeblogg/Oversikt/

Min första tanke var att hon ringde för att varsko mig om att jag tyvärr inte var den de sökte men döm om min förvåning när hon istället säger: " -Jag har fått äran att ringa och meddela at du är vår nya XLNT-modell. Stort grattis till vinsten!"

Någonstans där mitt i så kände jag bara hur det sviktade i benen och hela jag fylldes av en euforisk känsla i  kroppen. Det blev en hel del glädjerop innan jag lyckades sansa mig och lyssna vidare på vad hon hade att säga. Jag fick information om att allt var hemligt tills imorgon (läs idag) då en av mina nya bilder samt motiveringen skulle publiceras på hemsidan. Jag fick så klart meddela mina nära och kära och kollegorna fick naturligtvis veta det direkt då jag kom in till konferensen med ett fånigt leende på läpparna och händer som skakade.

Jag kan säga att en konferens har nog aldrig känts så lång som den gjorde igår och det var svårt att samla tankarna och fokusera på jobbet. Direkt när konferensen var slut ringde jag upp min kära kära farmor och berättade om nyheten och hon blev alldeles till sig.Väl hemma möttes jag upp av röda rosor från älskade Björn och barnen och det blev kramar och ännu mer glädjerop. Jag själv förstod inte riktigt omfånget av vinsten men imorse var det precis som att något föll på plats när min gulliga kollega sträckte över en present med fantastiskt goda tomater och ett underbart skrivet kort och efter att ha pratat med Cederlöf än en gång så förstod jag att det verkligen var sant. Det är verkligen jag som har fått äran att bli Kappahls XLNT-modell 2012-2013.

Här är länken till bilden och motiveringen!

Jisses vad glad jag är och vad spännande detta ska bli :D

 

Veckan som har gått

Veckan som har gått har varit fullspäckad hela tiden och från att ha sommarlov på heltid till att arbeta näst intill heltid är en stor omställning för hela familjen. Som tur är så hade mina snälla chefer sett till att vi inte började förrän halv nio hela veckan, vilket har varit guldvärt för mig och barnen.

Sebastian började på fritids i måndags och det var med lite trevande rörelser han släppte min hand och gick in till de andra första dagen men redan vid hämtningen berättade han om alla nya kompisar han fått och hur roligt det hade varit. Resterande del av veckan har jag fått en stor kram och sedan har det varit: -Hej då mamma! Ses sen!

Felicia har verkligen längtat efter kompisarna den sista veckan på sommarlovet men till sin besvikelse var det bara hon och 9 andra pojkar på avdelningen. Efter tre dagar med killarna sa hon till sin fröken: En dag till, sen slutar jag! Vilken tur då att hennes bästa kompis A. och mamma L. hämtade henne i torsdags. Äntligen fick hon leka med en tjej.

Personligen har vi aldrig försökt göra någon skillnad mellan pojk- flicklekar och Felicia har många killkusiner runt sig som hon leker med. Just nu verkar det dock som hon har kommit in i en period där det är tjejkompisarna som är roligast. Jag frågade henne varför hon inte ville leka med killarna på dagis och svaret jag fick var att de var så tråkiga och bara lekte själva.

Jag och Aladdin på väg hem ifrån träningen

Att komma tillbaka till jobbet är alltid roligt även om man nu efter första veckan känner lite panik över att hinna med allt som ska göras innan och när eleverna väl kommer. Klockan 08:00 på måndag morgon tar jag emot min nya elevgrupp. Spännande!

Dressyrträningen i torsdags gick riktigt bra och jag var så förbaskat nöjd när vi red hemåt. Äntligen kom vi till ridning direkt och kunde börja arbeta utan någon segdragen maktkamp om formen. Det kändes som allt flöt på bra och jag fick t.o.m. slutorna på diagonalen att fungera. Visst finns där mer att önska i framförallt höger slutan men vi har kommit en bra bit på vägen. Det viktigaste och roligaste var att Aladdin kändes så otroligt mjuk och fin hela passet. Utom i början förstås då vi red fram ute. Aladdin gillar inte alls det nya underlaget på utebanan och vill inte alls ta för sig där. Väl inne är det en helt annan häst man sitter på. Nu gäller det att behålla denna fina känsla ända fram till nästa lördag då det är dags för hemmatävling, vilket jag verkligen ser fram emot.

På måndag är det en stor dag för vår fina kille Sebastian. Han börjar nämligen i förskoleklassen och tar det stora steget in i skolvärlden. Läskigt och spännande på samma gång för både honom och oss!




Sebastian på Borås Djurpark

Snopet!

Det är lika överraskande varenda år men nu är det officiellt; sommarlovet är slut för vår del!  Det känns lite snopet då solen bara har varit på några korta besök i sommar...

Idag visade sig solen från sin bästa sida.. bättre sent än aldrig...

Tålamodsbatterierna uttömda

När ens älskade barn har varit överallt och ingenstans hela dagen, mestadels har bråkat med en och varandra och man har testat alla pedagogiska modeller man känner till plus räknat till tio tusen gånger för att inte explodera är ens tålamodsbatterier tämligen uttömda.  Lägg sedan till att ens vokabulär mestadels har innehållit "NEJ", "LÄGG AV", "SLUTA NU", "SKÄRP ER" och man dessutom har fått ett stort antal streck i svordomsprotokollet då finns det inget bättre än att hoppa i gympaskorna, kalla på Tuva, pussa de små änglarna (med dolda horn) och mannen hej då och sedan gå en härlig lång kvällsrunda.

(Fina gamla Wilma fick stanna hemma idag då hon har känts väldigt trött den senaste veckan)

På rundan njöt jag av både fågelsång, Veronica Maggio och fina pållar på bete. Fuxen till vänster skulle jag gärna smugglat ner i fickan och tagit med hem. Vilken häst! Tuva traskade på fint hela vägen men blev ganska så trött den sista biten så då fick vi drar ner på tempot en aning. För varje steg jag tog kände jag hur nivån på mina inre tålamodsbatterier sakteligen steg från -100 till +10. Tillräckligt mycket för att klara av en timmes fredagsmys med barnen (inte en minut längre...).

OS i london

OS 2012 i London har för hoppningen och dressyren inte varit någon speciell höjdpunkt.

Hopplandslaget drabbades av skador redan innan OS drog igång och reserver fick tas ut. Även under OS fortsatte skadorna; Rolf-Göran Bengtssons Casall fick ett balltramp och därmed rök finalen. Lisen Bratt Fredricson krascahde så olyckligt att hon fick åka till sjukhus och röntgas. Matrix klarade sig som tur var utan några skador och dagen efter så lyckades Lisen B-F ändå bita ihop,kravla sig upp i sadeln och rida runt på endast 8 fel. Snacka om tuffing!!!

 Trots beundransvärda ritter hade Sverige inget att hämta varken i lagfinalen eller den individuella finalen och guldet i lag gick slutligen till England och individuellt knep Steve Guerdat och Nino de buissonnets från Schweiz medaljen.

Även i dressyren har det varit lite stolpe ut och de fantastiska resultaten har uteblivit. De snåla poängen till trots så har jag ändå suttit här hemma i soffan och njutit av Teldes, Wilhelmsons-Silfvén och Kittels fina ritter. Scandics piaff och passage är verkligen fantastiska och jag hoppas verkligen jag får se deras nya kur live i Göteborg i februari och att Scandic inte säljs nu efter OS. Även unge Don Auriello har imponerat stort på mig och med tangerat personbästa i kuren kan man inte annat än vara nöjd över deras insats. Häftigast är dock att se Edward Gal och hans häst Undercover.
 Wow!!! Idag kunde vi alla se att det inte bara var Totilas förtjänst att Edward Gal har personligt rekord i kur. Det är ren magi att se Edward Gal rida. Ett annan ekipage som är fantastiskt att titta på är Charlotte Dujardin och Valegro och om Edward Gal och Totilas sades vara världens vackraste och mest samspelta ekipage när det begav sig har de här hittat sin rättmätiga efterträdare till titeln.

Även om det har varit tunnsått med resultat och medaljer för den svenska ridsporten så här i slutet av OS får vi inte glömma att det började så fantastiskt bra! Sara Algotsson Ostholt och Wega tog hem silvermedaljen i fältävlan och var så bra hela vägen fram till prispallen. Att rida runt halva fälttävlansbanan utan framskor och broddar är en bragd i sig och kunde slutat hur illa som helst. Ännu ett bevis på tuffa tjejer i OS och en oerhörd framgång för ridsporten. Förhoppningsvis så når denna framgång alla politiker och kommungubbar så de öppnar upp ögonen en aning och ser till att ridsporten får sin del av pengakakan. Gärna med lite påslagen ränta för alla de år som vi har fått hålla tillgodo med smulorna från det dignande matbord som fotbollen och övriga "kill-sporter" har kunnat frossa vid.

För 16 år sedan

För 16 år sedan på dagen blev jag och min älskade man tillsammans. Då var jag 14 år, odödlig och kaxig som tusan. Han var 16 år och en av byns tuffingar. Nu är jag 30 år och det där med odödlighet var nog inte riktigt sant, men kaxig är jag fortfarande, ibland. Björn är snart 32 och fortfarande tuff när det gäller men framförallt den person som gör mig glad, lycklig och hel. Att han sedan också är världens mest omtänksamma person och en fantastisk pappa gör mig ännu lyckligare.

Just i denna stund sitter vi i biomörkret och njuter av "The dark knight rises" samtidigt som vi håller handen och smyghånglar lite. Eller nja, vi håller nog handen en liten stund sen blir det bara obekvämt och svettigt och det där hånglet blir nog bara en puss innan vi båda dyker ner i popcornskålen. När man fyllt 30 blir liksom det där offentliga hånglet som man höll på med i tid och otid när man var 15 - 16 lite obekvämt och har man nu betalt för att se på bio så är det det man gör och inget annat.

Även om det inte blir något vidare hångel i biomörkret ikväll älskling så vill jag bara att du ska veta att jag älskar dig så mycket och vill dela resten av mitt liv med dig. Orkar du med mig ett par år till?

Åh vad roligt!!!

Idag vid lunchtid höll jag på att svimma när jag slog på datorn och klickade upp kappahl.se. Grejen är nämligen att jag för några veckor sedan anmälde mig i Kappahls XLNT model search tävling gällande 2012-2013. När jag laddade upp bilderna på mig själv hade jag inga som helst förväntningar, men så klart massor av förhoppningar, och jag hade då inte berättat för någon mer än Björn och min älskade syster om mitt deltagande i tävlingen.

Igår avgjordes deltävling 1 ( av 2) i tävlingen och först idag publicerades de fyra finalisterna (ytterligare 4 finalister väljs ut och slutligen ska 1 vinnare stå av dessa 8).

När jag klickade fram sidan med de 4 finalisterna skrek jag rätt ut av glädje och förvåning när jag såg mitt namn och min bild som en av finalisterna. Herregud vad roligt!!! Jag kan knappt tro det är sant! Helt fantastiskt! 

Nu väntar några veckors lång väntan innan vinnaren koras och jag hoppas och drömmer naturligtvis om att koras som vinnare men de andra finalisterna är oerhört vackra så det blir en tuff match!

Länk till sidan

Mål inför hösten

Alla fantastiska insatser av landslagsryttarna  i OS har verkligen gjort att jag har blivit inspirerad till tusen och imorse red jag och Aladdin ner och genomförde ett dressyrpass. Oerhört välbehövligt då dressyrträningen för Helen Persson drar igång på torsdag.

För mig som tävlar lätta klasser är gapet ofantligt stort till landslagsekipagen och den nivån de rider på men till sjyven och sist så handlar dock allting om precis samma sak; lösjordhet och avspändhet. Om jag nu ska ta ner dessa fantastiska prestationer som finns på denna OS-nivå till min nivå så har jag idag fått fram några mätbara mål som jag och Aladdin ska jobba med och nu i och under hösten.

Konkreta tävlingsmoment:

• Ryggningarna - Aladdin hamnar gärna lite bakom hand i ryggningen och det blir ofta lite släpigt
• Travökningarna - Dessa har blivit bättre den senaste tiden men vi har mer att ge
• Galoppökningarna - här kan vi bättre men jag och Aladdin måste bli rappare och sprången bli större

Träning:
Fortsatt arbete med lösgörande och stärkande övningar så som öppnor, slutor och förvänd galopp och rörelser som motsvarar MSV-nivå. Öppnorna har blivit stabilare och även slutorna bröjar bli bättre. Vi har kämpat med höger slutan ett bra tag men i våras började det äntligen att släppa. Dessutom vill jag förbättra min sist och renodla mina hjälper mer. Sitsen i sig är ganska ok men mina hälar tenderar att åka upp hela tiden, något som jag gärna vill få bukt med.

Tävlingsplanering:
Första start blir i Hässleholm den 25 augusti; LB:1 och LA:1

Förövrigt kommer vi att fortsätta rida LB-klasser och LA1 då vi fortfarande har mer vi kan förbättra där och såklart jagar placeringar. Någongång under hösten ska vi dock starta LA:3 och målet blir att rida på godkända procent där.

Pirrigt!

Puh... nu kan jag andas ut. Det svenska dressyrlaget är vidare till Grand Prix special som går av stapeln på tisdag. Under Patrik Kittels ritt höll jag andan mest hela tiden och när Watermill Scandic knappt ville rygga och skyggade till i ena hörnet var det riktigt nervöst. Vilken tur att Patrik Kittel är så rutinerad och kunde rida på fokuserat hela programmet ändå och dessutom visa upp en sådan fin passage. Bättre kan ekipaget så klart och nu hoppas jag bara att de har rett ut sina små missförstånd till på tisdag.

  Det är så otroligt inspirerande att se alla dessa fantastiska ryttare som rider dressyr på denna nivå. Hästarna är så klart fantastiska och elastiska med gångarter utöver det vanliga och mestadels så bara njuter jag som tittare och känner hur motivationen, längtan och inspirationen till höstens träningar och tävlingar bara fylls på.

Semestertripp till Göteborg och Borås

ååååI onsdags packade vi in oss i bilen och körde tillsammans med svärföräldrarna och svägerskan plus gudsonen till Göteborg. Siktet var inställt på Liseberg och som övernattningsställe hade svärfar bokat rum på fina Gothia Tower. Med denna utsikt från trettonde våningen kunde man inte annat än njuta av vyn.

Det var flera år sedan jag var på Liseberg och jag älskar verkligen karuseller och berg- och dalbanor. Som tur var så fick jag ju åka av mig lite när jag var på Tivoli i Köpenhamn med klassen så denna gång njöt jag av att åka barnkarusellerna tillsammans med barnen. Som tur är så verkar det som att Sebastian är lika karuselltokig som jag är och nu vågade han t.o.m. åka FlumeRidern två gånger. Även Felicia njöt av karusellerna; trumkarusellen, kaninlandet och drakbåtarna var klara favoriter.

Efter en god natts sömn på hotellet och en fantastisk frukostbuffé där vi alla åt så vi nästan storknade körde vi vidare mot Borås Djurpark. En djurpark som jag har hört mycket gott om.

(Hästskötaren har gett sin tillåtelse till publiceringen av bilden)

Efter besöket var vi alla i sällskapet supernöjda. Mycket vacker natur, massor av fina djur och framför allt känslan av att man kom nära djuren gjorde besöket till en upplevelse och jag kan varmt rekommendera denna fina djurpark. Vi stod länge och tittade på de respektingivande lejonen men när lejonhannen började bli lite väl kärvänlig med den ena lejonhonan var det dags att gå vidare till tigrarna, Felicias favoriter. Jag tyckte savannen var en upplevelse då både girafferna och elefanterna betade längs med vägen där vi gick. Att stå så nära en giraff är mycket imponerande.

Aningen slitna i ben och fötter hoppade vi in i bilen och körde vidare mot den sista destinationen innan hemfärden; Gekås i Ullared. Jisses vad stort det är och efter två timmar kunde jag bara konstatera att jag utan problem hade kunnat smälla 10 000:- hur enkelt som helst
. Nu var budgeten rejält mycket mindre och det blev "bara" lite leksaker till barnen, en del ridgrejer samt lite allt möjligt till hemmet.

Klockan 20:00 igår hoppade vi för sista gången på denna semestertripp in i bilen och körde hemåt. Nöjda, trötta och väldigt glada efter en fantastiskt rolig semestertripp.

Mätt!

Just nu är jag mätt som tusan efter att ha avnjutit världens godaste frukostbord på Gothia Tower. Pannkakor, bacon, äggröra, frukter, salami, bröd. Jag kan fortsätta i all oändlighet, gott som tusan var det i alla fall.

Just nu så är dags det utcheckning från hotellet och sedan är det dags för ett besök på Borås Djurpark och en liten runda inom Ullared. Gårdagen spenderades på Liseberg där modiga Sebastian och Samuel åkte FlumeRidern bl.a.

Solen skiner och allt känns  kalas :D