Första gången jag svingade mig ur sadeln och kastade mig ner i snåret förstod inte Aladdin alls vad jag höll på med och när jag bad honom hålla koll på sina hovar så blängde han bara på mig och fortsatte att trampa runt i jakt på grönt gott gräs med ett antal smashade kantareller som resultat. Nu har han börjat förstå vad jag håller på med och står snällt och stilla medan jag plockar de gula godheterna och ska han ta gräs så gör han det utan att flytta på hovarna.
Björn är numera ovanligt glad när jag återkommer från stallet och står i
full beredskap med pensel, kniv, stekjärn, smör och salt så vi tillsammans kan avnjuta de fantastiskt goda kantarellerna framför tv:n. Mums!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar