Nu flyttar jag!

Nu är det dags att flytta till eget boende och min nya blogg hittar ni här

Välkomna!

Möhippa - en dag att minnas

Jag minns min möhippa som en fantastisk dag och det är så jag önskar att min kära vän L. också ska minnas sin.

Igår så hämtade vi henne på morgonen och sedan var det allehanda aktiviteter hela dagen lång. Som avslutning så rockade vi fjorton tjejer för fulla muggar till Swedish House Maffia och tog bokstavligen talat över hela dansgolvet på krogen. Precis så som det ska vara när det är möhippa!Nöjda och fortfarande bubbliga av skratt efter dagens alla intryck var vi alla supernöjda när vi åkte hem.

Det roligaste med en möhippa är inte bara att fira och dela glädje med den blivande bruden utan också att lära känna och knyta band med de övriga tjejerna som är med. I detta fall så känner jag de flesta sen tidigare men efter gårdagens bravader så har vi alla ett gemensamt minne att dela på, något som gör att det kommer att bli ännu roligare att träffas allesammans igen.

Jag ser verkligen fram emot det stundande bröllopet och nu när operation Möhippa är avklarad så är det dags att gå in i"vad-ska-jag-ha-på-mig"-läget...

Terminsavslutning

Idag var det dags för terminens allra sista dressyrträning och det var bitande kallt när jag och T. skulle rida ner. Med underställ, ylletäcke och dubbla halsdukar så klarade vi oss rätt så hyfsat, bortsett från tårna som kändes som tio isbitar i skorna.

Träningen gick riktigt bra och idag fick jag och Aladdin till öppnorna och slutorna på diagonalen riktigt bra. För ett år sedan kunde vi knappt göra höger sluta överhuvudtaget och nu så klarar vi det galant. På denna linje så rider man in på diagonalen i sluta, för att sedan fortsätta i öppna några steg, sluta igen och sedan öppna igen. För mig är det mycket att hålla reda på men idag kände jag att jag kunde rida mer på känsla istället för på teknik som jag ibland hamnar i.

Även galoppen kändes bra idag, även om jag märker att han tycker att det är tyngre i vänster varv där det är höger bak som trycker ifrån. I galoppen så red vi halvt igenom från C till B, fortsatte i förvänd galopp till P och sedan en båge till V i förvänd in mot X och sedan ut mot C. Aladdin var stadig och jämn hela linjen och gick bra. Han tenderar dock ibland att bli lite djup så jag får jobba mycket att få honom uppåt framåt istället med hjälp av mycket halvhalter.

Som avslutning gjorde vi en del enkla byten på diagonalen och detta har jag fortfarande lite problem med. Aladdin kan det kanon, svårigheten är att antingen så får vi några travsteg innan avsaktningen till skrittt eller så blir det en väldigt brysk avsaktning, näst intill att det blir halt, och jag har svårt för att hitta en lagom broms så att vi kan få en jämn och fin avsaktning från galopp till skritt, utan mellanliggande travsteg.  De nya fattningarna sitter däremot kanon så det är bara det här förbaskade finliret att jobba med.

Avslutningsvis så har det varit en mycket givande termin, som alltid. Aladdin och jag har verkligen tagit ett snäpp upp rent teknikmässigt. Öppnor och slutor flyter mycket bättre och Aladdin är mycket stadigare i galopparbetet. Jag lär mig hela tiden nya saker och min tränare Helen Persson är så duktig på att hela tiden hitta nya saker som jag och Aladdin kan utveckla. Varje termin så tänker jag att vi nog inte kan blir bättre och nu är taket nått. Så är det inte utan hela tiden händer det små saker som gör att vi blir bättre som ekipage.

Nu väntar en sista tävling i form av klubbmästerskapet på söndag och sedan blir det lite lugnare ridning fram till jul och över jul.

Uteritt i Magle

Förra vintern fick vi knappt se någon snö alls och detta år har snön redan lagt sitt vita täcke över hela Skåne och förhoppningsvis så får det ligga över jul.

Förberedd med snösulor och broddar

 

Igår njöt jag och Aladdin av en fantastisk uteritt till Magle våtmark. Det blev en hel del underbara galopper längs dammarna och både jag och Aladdin njöt i fulla drag.

 

Hej mitt vinterland!

Fantastisk utsikt över Magle

Fina Aladdin

Fina viljestarka Lill Kät

För några dagar sedan fick jag en härlig kommentar av Lina, som köpte min förra häst Lill Kät av mig. Lill Kät f. 1992 e. Krevad-Torreador var min första egna storhäst och jag och Björn köpte henne 2005 när vi bodde i Härnösand. (Hennes fodervärd var förövrigt Emma som bloggar på horsesalovestory.se)

Jag och Lill Kät hann med många roliga upplevelser även om vi fick en ganska så kort tid tillsammans då jag blev gravid med Sebastian och bestämde mig för att göra ett uppehåll med hästar och ridning.

När vi tog beslutet att sälja henne kom Lina som en skänk från ovan och om jag och Lill Kät lyckats lägga några bitar i ekipagepusslet tillsammans så var det som om hela pusslet la sig själv första gången Lina provred henne. De var som gjorda för varandra och det kändes så självklart att sälja till henne. Trots en del fällda tårar när Lill Kät åkte så visste jag att hon kom till ett mycket bra hem.

Innehållet i Linas kommentar och anledningen till detta inlägg och de nostalgiska minnena de väcker är att Lina skrev att Lill Kät mår fantastiskt bra och går som lycklig pensionär uppe i Småland.

Det känns fantastiskt att höra och både jag och Björn blir så glada när vi vet att den gamla tanten har det riktigt bra och mår prima. Det är hon väl värd och jag hoppas hon får vara frisk i många år till.

På den tiden det begav sig och innan jag insåg att det INTE är snyggt med flätor om man är äldre än fem år...

Crystal Renn har slutat äta!

En av mina bloggläsare gjorde mig uppmärksam på att Crystal Renn nog inte riktigt har slutit fred med sig själv på det sätt som jag uppgav i mitt inlägg Crystal Renn har slutat gå hungrig där jag hyllade hennes bok och hennes sunda tankar om kroppsideal.

Vid en närmare titt så hittade jag en mängd bilder som visade något helt annat än det jag såg och kunde utläsa i hennes bok. Dessa bilder via hemsidan MailOnline får mig att inse att jag nog var lite väl naiv när jag skrev mitt tidigare inlägg.

Jag hoppas att jag inte är den enda som tycker att Crystal Renn var så mycket vackrare när hon drog större storlekar och såg mer hälsosam ut (bild t.h.). På bilderna där hon visar sin nya nedbantade stil(bild t.v.) så passar hon uppenbarligen bättre in i det rådande skönhetsidealet, men det känns så förbaskat förutsägbart och tyvärr blir jag besviken. Var det bara tomma ord som hon skrev i sin bok, redigerade och putsade för att låta bra och sälja bättre? Eller är detta bara ännu ett bevis på att modevärldens ideal är så okrossbart att inte ens en supermodell som Crystal Renn kan stå emot det?

Sugna på snöbollskrig?

Igår for det snöbollar hej vilt i hela trädgården och Sebastian och hundarna hade nog lika roligt alla tre. Vem som vann låter vi vara osagt...