Sista dagen på jobbet inföll idag och som alltid vid julavslutningarna var det dags för den årliga lärarshowen. Kvalitén på showen brukar variera en aning men roligt har vi när vi tränar och förbereder och höjdpunkten är helt klart när vi uppträder i aulan för eleverna. Än så länge finns inget bildbevis men om det kommer ut så lovar jag att länka det och så får ni själva avgöra om det var lika bra som vi hade roligt.
När sista uppträdet var klart så blev jag helt tagen på sängen då mina underbara kollegor totalt överraskade mig med avtackning, presenter och en väldigt rörande avtackningstal. Jag kunde med nöd och näppe hålla tillbaka tårarna så rörd blev jag. Jag minns inte ens vad jag svamlade om i mikrofonen när jag skulle tacka, det var någonting om "tack för mig, vi ses på studenten!". Jag hoppas att jag inte gjorde bort mig allt för mycket, det kom direkt ur hjärtat utan att genomgå någon sållningsprocess.
Efter att ha packat ur mitt rum, rensat anslagstavlan och raderat min bakgrundsbild på datorn satte jag nyckeln i låset till mitt arbetsrum för sista gången och gick med tunga steg till expeditionen för att återlämna nycklarna. Efter många kramar, många farväl och tårar som stundtals trängde upp ur ögonvrån så startade jag bilen och tittade en sista gång på min forna arbetsplats och med vetskapen om att det har varit en fantastisk tid med underbara kollegor, härliga elever och en hel del massa skoj omfamnar jag nu framtiden och låter mig föras framåt mot nya spännande utmaningar och nya roliga arbetsplatser.
Tack för denna tid!
Vi ses!
Kram Terese
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar