Dressyr på banan

Från att ha varit en dag med regn och rusk och endast några korta stunder med sol så blev kvällen igår fantastisk. Alla regnmoln var borta och temperaturen höjdes åtskilliga grader när solstrålarna letade sig fram och värmde upp den blöta marken.

Jag och Aladdin red ner till banan för att rida lite dressyr och försöka väcka våra respektive magmuskler till liv. Dagen till ära var Aladdin klädd i beigt schabrak och beiga lindor och minsann vilken skillnad det blir när man matchar utrustningen. Aladdin var supersnygg och såg verkligen ut som en riktig dressyrhäst. Nu måste jag bara utöka mitt förråd av lindor så jag har fler matchande outfits till Aladdin. (Jag har nog blivit lite skadad efter att ha följt dressyrmupparnas blogg... de matchar allt från strumpor till boots, men snyggt blir det.)

Själva ridningen gick bra igår även om det är svårt att känna hur mycket jag kan trycka på honom och hur länge jag kan rida honom. Nu red jag allt som allt på banan i 25-30 minuter och han blev svettig men kändes ändå pigg så jag tror nog att jag kan öka på tiden ännu mer.

Om han kändes spänd och motsträvig i munnen förra veckan så var han betydligt bättre nu och även takten i traven kändes bättre. Det som dock känns väldigt irriterande är att jag har tappat så pass mycket muskler, vilket märks när jag rider i traven. Det är så himla trist att känna att det är man själv som inte orkar och inte hästen.

I galoppen så var jag noga med att få fram honom då han såsar lite här och med tempoväxlingar mellan kort galopp och mellangalopp så blev det också bättre aktion i honom. Däremot fick jag arbeta en del i höger galoppen då han inte ville lossa i yttersidan här, något som vi tragglade med i närmare ett år tidigare. Nu växlade jag med att ställa honom utåt och inåt på volten för att få honom att ta stöd på yttertygeln och lite bättre blev det, men detta får vi traggla på framöver så att vi hittar tillbaka till den ursprungliga formen.

Imorgon blir det dressyrträning för Helen och som jag har längtat. Äntligen kan vi vara med igen :) Jag såg också att klubben anordnar en dressyrkurs den 13-14 juli för Yvonne Österholm, något som jag verkligen vill vara med på. Tyvärr krockar det med vår Stockholmsresa, då vi åker tidigt på torsdagsmorgonen. Är det inte typiskt?

Idag ska jag och barnen bege sig ut till pållen och mysa lite. Jag har dessutom lovat Sebastian att han ska få rida lite så då får Aladdin snällt ställa upp.
(Denna bild togs några dagar innan Felicia föddes för två år sedan.)

Som avslutning vill jag skicka en extra stor kram och tanke till mina goda vän Linda som förlorade sin häst igår. Så tråkigt och sorgligt! Kram Linda!