Igår red jag och Aladdin ner till träningen i matchande pikétröja, schabrak och lindor. Riktigt dressyrmuppar var vi!
Om vi var dressyrmuppar till utseendet så var vi tyvärr bara muppar när det gällde träningsprestationen. Det var motsträvigt och stelt i främst vänster sidan och även om det mesta vi gjorde fungerade någorlunda såsom skänkelvikningar och förvänd galopp så var det en allt annat än lösgjord häst jag satt på. Att göra en 10 metersvolt i det läget är nästintill omöjligt. Som alltid när vi hamnar i detta läge så börjar jag fippla med händerna och blir ryckig och dragig och den onda cirkeln drar igång. Efter ett antal varv i galopp så lossnade det en aning men jag fick inte alls den där känslan som vi hade förra gången.
Jag försöker alltid att vara lugn och tålmodig när jag rider då jag vet att det förmodligen är jag själv många gånger som inte får till det riktigt. Igår fick jag dock sakta av till skritt och andas lugna och långa andetag ett par gånger när jag kände att frustrationen steg mot alltför höga höjder. Som grädde på moset så möttes vi av en störtskur när vi öppnade ridhusporten och skulle rida hemåt...
Idag så fick det bli ett kort pass i skogen där jag hela tiden fokuserade på att få honom låg i formen istället för öppen och hög som han var igår. Traven kändes betydligt bättre än igår och en liten förbättring märktes i galoppen också.
Nu hoppas jag bara på ett mirakel och att jag imorgon på tävlingen hoppar upp på en helt lösgjord häst, att jag rider som en stjärna och river av två dressyrprogram i världsklass...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar