När vitsipporna står i full blomning vet man att våren äntligen är här. Detta är den absolut bästa årstiden att hålla på med hästar. Lagom varmt att rida, ljust länge och inga förbaskade insekter som irriterar en. Hela långa veckan har jag fått äran att ta hand om Aladdin så det har blivit en hel del ridning.
Träningen i torsdags gick så där, några saker kändes bra andra åt helsike. Jag fick i bakläxa att rida med spö rakt över mina händer och manken, mycket nyttigt för att lära sig att hälla händerna jämna och stilla. Jag har minsann övat och övat och övat med det där spöet och idag fick jag äntligen känna lite resultat. Lite av den mjukhet och följsamhet som vi hade vid tävlingen i mars återfann sig stundtals och det känns som om vi sakta men säkert återigen kliver framåt i ridkonstens långa vindlande trappa.
Här hemma är det lika ffullt ös som vanligt med jobb, dagis och vardagsbestyr. Felicia kryper på snabbare och snabbare för varje dag som går och Sebastian växer så det knakar. Jag kan knappt förstå att Sebastian hunnit fylla fyra och Felicia snart blir ett år. Då blir det ettårskalas med förhoppningen att kunna sitta ute i trädgården och grilla korv och spela kubb!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar