Utan stigbyglar

Igår var det dags för ännu ett dressyrpass och min tanke var att i första hand fokusera på traven och inte galoppen som faktiskt fungerar riktigt bra. Det är i och för sig inget fel på traven utan istället handlar det om att vi behöver lite mer påskjut och kraft för att kunna göra fina ökningar. Jag har ju tidigare nämnt att det nog är jag som håller emot Aladdins rörelser och måste lossa i mina höfter för att kunna rida med bättre. Av Anso så fick jag tipset att rida utan stigbyglar och sagt och gjort så gjorde jag faktiskt det igår efter jag joggat igång Aladdin.

Herre gud vad jag skumpade i början och konstigt nog blev jag trött i vaderna, vilket var ett tydligt tecken på att jag klämmer åt med fel del av benen. Efter några ökningar där jag trodde att mina inälvor skulle studsa ut ur munnen och Aladdins rygg skulle se ut som ett U efter avslutad ridtur så hände något. Helt plötsligt så blev det hundra gånger så arbetsamt att rida i traven än tidigare men mina ben var inte längre så spända och när jag slängde ett öga i spegeln på långsidan så såg det riktigt bra ut. Aladdin trampade på riktigt bra och det såg mycket flashigare ut. Något varv i det tempot sen var jag ganska matt i magmusklerna och Aladdin fick lov att gå lite på långa tyglar medans vi pustade.

Framöver så ska jag verkligen försöka att jobba så här så vi får denna känslan igen och framförallt känslan av att motorn verkligen är igång. Målet är ju att minst få 7:or på travökningarna, något som inte borde vara orimligt.