Älskade Tuva

Vår älskade Tuva fyllde 10 år den 25 juni och det var först idag som jag förstod att vår älskade vovve inte är någon unghund längre.

I lördags när vi var ute i skogen så råkade Tuva ut för, vad jag trodde var, en ordentlig sträckning. Under veckan som har gått nu så har läget inte förbättrats utan hon har linkat runt på tre ben. Jag har känt och klämt men inte hittat någon svullnad eller öm punkt och därav att jag trodde att det var en ordentlig sträckning. Hon har fått vila hela veckan och har ätit och druckit som vanligt.

Då hennes tillstånd inte blev bättre fick jag idag en tid hos veterinären. Efter att ha känt och klämt på henne misstänkte han korsbandsruptur och ville söva och röntga för att utesluta skelettskador.

Mina känslor åkte berg-ochdalbana under tiden som hon var sövd och hade inte Felicia varit med så hade jag brutit ihop totalt. Att se sin trogna kompanjon och älskade vän ligga utslagen med hängande tunga och orytmisk andning var fruktansvärt och tårarna och det dåliga samvetet över att inte ha åkt in tidigare brände inombords.

I väntan på veterinären

Röntgen visade på fina höfter och knän men veterinären kunde konstatera att korsbandet var av på henne och ordinationen var operation och efterföljande rehabilitering alternativt enbart rehabilitering om vi väljer att avstå operation.

Finfina Tuva och lillmatte <

Nu har vi helgen på oss att besluta om huruvida vi väljer operation eller ej. Som jag har förstått är prognosen för operationen god men en lång rehabilitering krävs efteråt. Det första jag ska göra på måndag morgon är att ringa Tygelsjös veterinärklinik, dit vi blivit remitterade, för att få mer information gällande operationen, rehabilitering och prisbilden. Det är alltid fruktansvärt att behöva sätta en prislapp på sin älskade hund men så är verkligheten tråkigt nog.

Är det någon av er läsare som har  erfarenhet av korsbandsruptursoperation samt rehabilitering?