onsdag 27 april 2011

Tävlingssugen!

Efter påsklovets bravader med barnkalas, påskfirande och trädgårdsarbete är det nu dags att börja ladda inför de kommande dressyrtävlingarna.

Den åttonde maj ska jag och Aladdin bege oss till Östra Göinges ryttarförening och ge oss på två klasser för första gången detta år. Det blir dessutom LA:debut för oss. Helgen efter det så ska vi åka till Sösdala och rida LC:2 och LB:1.

Hittills har vi inte kommit över 64 % denna säsong så naturligtvis är det bättre resultat än så som jag rider för. För att nå dit så måste jag ta med mig det jag lärde av programridningen, dvs. att rida aktivt redan från det att jag äntrar banan och inte ge Aladdin något som helst utrymme till att skygga eller inte gå framåt ordentligt.

Jag läste ett mycket bra inlägg på Birgittas hästsida som stämmer mycket bra in på mig när jag tävlar:

"Eftersom jag hittills tävlar förhållandevis låga klasser ser jag tämligen ofta ekipage där i alla fall hästen utstrålar stor osäkerhet/ rädsla/ fjantighet precis innan den ska in på banan, dvs under det/ de varv man har på sig att rida runt banan innan startsignal.

Hästen kanske skyggar för domarbordet, vägrar att gå förbi något blomsterarrangemang eller är allmänt seg och ovillig till att bjuda framåt.

Och vad gör många ryttare då (kanske för att de själva är så nervösa så att de inte agerar/ reagerar adekvat)? Jo, de LÅTER hästen stanna upp, vänder kanske ifrån det som hästen är rädd för och SKRITTAR sedan helt paralyserade tills de har fått startsignal varpå de börjar trava typ 5 meter innan de rider in på banan.

En häst som redan är nervös och/ eller seg har inte en chans i världen att göra en bra inridning i trav om den dessförinnan har fått såsa omkring i skritt och sedan fått 5 meter trav på sig innan den äntrar banan.

Jag ska inte generalisera och säga att så som man börjar programmet så brukar också HELA ritten BLI men nog tror jag att det i alla fall inte GYNNAR ritten att man kommer in på banan i världens vingligaste och långsammaste tempo på en häst inte är framme för hjälperna.

MITT förslag till alla som drabbas av hästar som beter sig enligt ovan innan man rider in på banan är att FÖRSÖKA rida i alla fall en längre sträcka så som man sedan vill rida inne på banan.

Är hästen rädd för domarbordet så behöver man kanske inte cirkla runt detta i skritt HELA tiden och är det något annat som skrämmer hästen så kanske man får försöka att inte rida just där precis innan man ska rida in.

Och en häst som rids ordentlig fram för skänklarna BRUKAR oftast också "skärpa sig" bättre än om man bara låter den vingla omkring i skritt."


Jag känner igen det där med att vara paralyserad tills man får startsignal för just sådan är jag och detta är något som jag verkligen måste ändra på hädanefter. Jag tror att jag ska arbeta mer i galopp innan startsignal då det är Aladdins bästa gångart och också den gångart som jag har bäst inverkan i.

Som ni säkert märker är jag laddad till tusen inför de kommande tävlingarna. Nu är det bara till att träna för fullt så att vi kan visa upp programmen på vårt allra bästa sätt och förhoppningsvis nå över 63 %.

Inga kommentarer: