Vi väcktes som vanligt av våra två underbara barn någonstans runt sjusnåret och som alltid är det bara att möta den stundande dagen med ett leende på läpparna och försöka förtränga hur gärna man hade velat ha sovmorgon fram till klockan tio. Fördelen med att vakna så tidigt är att dagen blir så lång och att man hinner med så mycket.
Redan vid nio stod jag i stallgången med en förväntansfull och pigg Aladdin och en halvtimme senare befann vi oss ute i Galgbackens omtalade marker. Att snön börjar bli lite väl djup på sina ställen och att det stundtals är plusgrader har ställt till det lite de sista dagarna. Tungt, djupt och hopplösa styltor blir resultatet. Så var dock inte fallet idag. Med några minusgrader och bara något centimeter djupt snötäcke var underlaget kanon att rida på.
När man inte kan rida i ridhus och på bana varje dag gäller det att ta till vara på alla möjligheter till att rida dressyr i naturen. Hade någon sett oss idag i Galgbacken hade de nog undrat, för det var 100 meter i trav med tempoväxlingar och avsaktningar, vända tillbaka och fatta galopp som sedan ökas för att sedan kortas. Vända tillbaka igen och rida samma sträcka i förvänd för att sedan galoppera i rätt nästa sträcka osv. Så här höll vi på hela rundan igenom och så roligt det är att rida. Det är så att man får hejda sig själv för att inte hålla på för länge. Aladdin var inte först lika glad över mina övningar då han hellre hade sett att det var fullt ös medvetslös hela rundan igenom men när han väl insåg att han faktiskt fick gå fram men i rätt form så gick det hela riktigt bra och jag tyckte att jag fick igenom honom rätt bra.
Väl hemma var det till att slänga sig i duschen och förbereda sig för föräldraträff på BVC. När nu svinfluensan lagt sig en aning har träffarna på BVC kunnat tas upp igen, vilket är väldigt kul. Roligt att se alla gullungar och Felicia verkar uppskatta det lika mycket. Det var en trött tjej som somnade på två röda sekunder i bilen på vägen hem.
Nästa sak på dagens schema var bakning, något jag lovat Sebastian sen ett par dagar tillbaka. Sebastian som spenderat eftermiddagen i trädgården med pappa och byggt både snökoja och snöskepp stod beredd i köket med sleven i högsta hudd när jag kom hem så det var bara till att plocka fram alla bakattiraljer. Idag blev det chokladmuffins, något som Sebastian älskar och jag med för den delen =)
Mat, lite städning och peppning av Felicias försök till krypande hanns också med innan de slängdes i badet med pappa och gjorde av med de sista krafterna innan läggdags. Som alltid vid bad så ekar badrummet av skratt, tjo och tjim hela tiden.
Nu sussar de båda sött och samlar kraft för att väcka en igen imorgon klockan sju. Gäsp.. nu är det dags för en annan att göra det samma här i soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar