Lerigt

Efter torsdagens dressyrpass när jag och Aladdin slirade ner till klubben utan broddar var det skönt att idag (läs lördag) inte ens skymta någon liten snöflinga eller ana någon minusgrad. Istället var det våriga vindar och solstrålar som stundtals bröt igen de gråtunga molnen. Hade det inte varit för den förbaskade leran så hade allt varit optimalt.

Redan i hagen mötte jag en häst med stor del av de täckfria delarna övertäckta av torkad lera. Det var inget annat att göra än att ta av täckena i stallet och sedan gå ut igen och hoppas att den nyinköpta magiska borsten verkligen besatt övernaturliga krafter. För att undvika lerstänkta linser fick jag hålla ögonen stängda och borsta som en galning. Hade någon sett oss hade de förmodligen bara kunnat ana en människa och en häst inuti jordmolnet som omgav oss. Under lerinpackningen visade sig en någorlunda brun hårrem som dessutom gått in i fällningsperioden.

När väl ryktningen och sadlingen var klar begav vi oss ut till Galgbacken där tjälen äntligen har släppt sitt grepp och tillåter ridturer i alla gångarterna. Aladdin var verkligen på tårna och jämfört med i torsdags då han kändes lite mer melankolisk och inte så böjbar var det en helt annan häst jag satt på. I torsdags var det galoppen framför allt som kändes ovillig och dessutom blev det lite strul med fattningarna i höger varv. Idag (läs lördag) så var han för det första betydligt mer framåt vilket alltid underlättar, vidare så bestämde jag mig redan från början att kolla av eftergift och gensvar på hjälperna. Med lite halter där jag inte tillät något hängande i bettet eller någon rörelse förrän eftergiften var bestående så började Aladdin tugga på bettet och bli mer uppmärksam och samma effekt blev det då också i traven.

Just fattningar i högervarvet blev det en del av i skogen idag, men först efter att ha låtit honom sträcka ut lite först och få busa av sig. Därefter blev det lite mer krävande arbete på rakt spår, tempoväxlingar, övergångar och fattningar och Aladdin var hur positiv som helst så i vänster galoppen ville han knappt bryta av till trav och trots mina halvhalter blev det snarare mer galopp på stället istället för avbrott. Samma känsla fick jag inte i höger galoppen utan där är det mer framåt och ökning och mer diskussion för att få igenom halvhalterna. Torsdagens lösgörande arbete verkade dock ha gett effekt för han kändes betydligt mer lyhörd och aningen mjukare också. 

Väl ute från skogen så hoppade jag av, la upp de lerbestänkta stigbyglarna och lossade på sadelgjorden som var mer brun än svart och  sedan promenerade vi i maklig takt hemåt