Vi har ju vilat lite från dressyren men igår kväll kände jag det där dressyrsuget igen och bestämde mig redan när vi red iväg för att kvällens ridpass skulle innehålla; öppnor, slutor, travprogrammet i LA:1 och ordentliga och tydliga tempoväxlingar i galoppen.
Bortsett från att ena ridhushörnet var superläskigt så gick passet riktigt bra. Vi hade bra flyt och både öppnor och slutor flöt på bra både i skritt och trav. För att undvika att hamn i slowmotiontrav var jag noga med att rida fram honom ordentligt i början av passet. Ordentliga tempoväxlingar för att få igång bakbenen. Likadant tänkte jag i galoppen. Jag brukar få kritik på träningarna att det går för långsamt när vi gör tempoväxlingar. Det ska inte alltid vara en hel långsida eller ett helt varv på volten i en och samma galopp utan korta intensiva sträckor med ökad galopp och sedan snabbt ner till mer samling ett par språng och sedan fram igen. Aladdin var helt med på noterna och arbetade på som aldrig förr.
Som avslutning på passet gav vi oss på lite enkla byten på diagonalen och de gick faktiskt rätt bra de också. Fortfarande får vi inte helt till själva avsaktningen, det blir något travsteg mellan och vi tappar formen i fattningen. Dock har vi blivit oerhört säkra i fattningarna och får ytterst sällan fel galopp längre. Detta hade vi ju en hel del strul med förra året.
I den disiga decemberkvällen var det ett mycket nöjt ekipage som skrittade hemåt. Aladdin längde ut både halsen och steget i skritten och frustade förnöjt. Jag bara njöt av känslan som infinner sig efter ett härligt dressyrpass. Nu tror jag att vi båda längtar lika mycket till den kommande tränings- och tävlingssäsongen.
Tack än en gång E-L för en jättefin julklapp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar